Mika85

Igår (17 maj) var det exakt tre år sedan min bästa vän gick bort.

Hon var en väldigt bra människa, snäll och alltid väldigt glad. Man hade aldrig tråkigt med henne.

Hon var (och förblir) den bästa vännen man kan ha.

Alla borde ha chansen att åtminstonne få lära känna en så underbar person. Jag tackar Gud för tiden vi fick ihop. Jag minns henne med ett leende på läpparna men också med en tår i ögat. Jag blir glad då jag tänker tillbaka på alla roligheter vi har varit med om och allt vi hittat på men sorgen tar över när jag kommer på att det inte kommer kunna hända igen.

Min vän ställde alltid för sina vänner. Jag minns att hur ledsen och nere jag än kunde vara så fanns hon där och fick mig på andra tankar, hon lyckades omvandla allt det negativa till något positivt.

Jag saknar min vän väldigt mycket,
jag saknar ditt leende,

jag saknar ditt skratt,

jag saknar den snälla männsikan som brydde sig om alla,

jag saknar människan som mest av allt tyckte om att festa, sjunga och skratta.

Jag saknar allt som du var.

Jag har i alla fall ett kvar, och det är alla våra minnen, det kan ingen ta ifrån mig.

Jag är väldigt glad och tacksam över att jag fick vara hennes vän den tid jag fick det. Hon har för evigt en plats i mitt hjärta och jag kommer aldrig att glömma henne.

Detta är jag och min underbara Vän!